Bekanta dig med Anders, en av våra noggranna projektledare och teamledare för teknikegruppen. Anders har arbetat på Datakraft i 13år och började sin resa som praktikant via högskolan i Jönköping, JTH. I samma klass gick även en nuvarande kollega, Naid.
Han fick tips om jobbet av sin far som arbetade hos en av Datakrafts kunder i Värnamo. Efter praktiken blev han anställd som IT-tekniker, en roll han hade i nio år. Under sin tid som tekniker har han bland annat varit kommunikationsansvarig, backupansvarig, teamledare och arbetat med utvecklingen av vår kundtjänst. Han har också varit ansvarig för installationer i vårt datacenter i Gnosjö. Därefter erbjöds han att arbeta deltid med projektledning, vilket snabbt utvecklades till en heltidsroll på grund av ett stort behov. På fritiden gillar Anders att umgås med sina fyra barn, han är fotbollstränare i två lag. Ett annat intresse är PC gaming och han arbetar hårt för att uppfostra fyra gamers, men givetvis med balans. När han får tid över tar han gärna en fisketur med båten.
Vilka råd skulle du ge till andra som överväger att ansluta sig till Datakraft?
Var öppen och ärlig med vad du vill arbeta med. Även om du inte får precis den tjänsten du drömmer om från början, så kommer Datakraft enligt min erfarenhet att hjälpa dig att nå dit. Var inte rädd för att tänka utanför boxen och bidra med nya idéer och utvecklingsförlag. En av de bästa sakerna med Datakraft är alla roliga aktiviteter vi gör tillsammans. Jag rekommenderar alla att delta i dessa så ofta som möjligt, eftersom det skapar en god sammanhållning, vi har roligt på jobbet och lär känna varandra bättre.
Om du hade haft en superkaft, vad skulle det vara?
Jag skulle vilja ha samma förmåga som Magneto i X-men, att kunna kontrollera metall. Då skulle jag kunna hantera min ilska i trafiken genom att flytta på bilar som är i vägen när jag kör.
Vad är det mest pinsamma som hänt dig på jobbet?
En gång under lunchen, när vi satt och spelade kort som vanligt, fick jag plötsligt panikhosta. Jag lyckades hosta ut min mat över hela kortleken, min kollega och hans lunch. Det var som en scen ur en dålig komedi! Jag fick åka iväg och köpa ny lunch till honom och efter det satte han sig aldrig mitt emot mig igen.